Som professionell pokerspelare stöter jag på små ”yrkesproblem” då och då. Inte nog med att mitt ansikte är för smalt för att kunna ha solglasögon vid finalbordet. Det blir dessutom tvärnit varje gång jag måste fylla i en ansökan om pass, eller en försäkring online. Större delen går hur bra som helst. Namn, adress, nationalitet? Inga problem alls. Det är när jag kommer till delen ”Yrke/titel” som det blir lite knepigt.

Titeln ”Professionell pokerspelare” verkar nämligen saknas på i princip alla yrkeslistor genom tiderna och sätter därför personer som mig ordentligt i klistret. Visst, det är trevligt att ha möjlighet att välja vad man vill vara. Men samtidigt är det faktiskt ganska svårt för mig att välja något som både är korrekt nog för att min ansökan ska vara sanningsenlig, och respektabelt nog för att jag inte ska framstå som en galen högriskperson som dras in för kroppsvisitering i säkerhetskontrollen.

Så vad blev det? Vilken titel var det som tjänstemannen med den stora stämpeln slutligen kunde godkänna i min passansökan? Tillåt mig presentera mig ordentligt: Jag heter Dan, och jag är officiellt en ”professionell idrottsman”. En överdrift? Låt oss ta reda det genom att jämföra poker med sport.

Poker kontra sport

Ett bra sätt att vinna en diskussion är att överösa motparten med fakta tills denna antingen ger dig rätt eller somnar av leda. Därför börjar vi med den officiella klassificeringen av poker.

Tro det eller ej, poker betraktas faktiskt som en sport. En tankesport närmare bestämt, efter att 2010 ha godkänts som detta av IMSA (det där gänget som bestämmer om sånt). Vad mer har då poker gemensamt med andra, mer vedertagna ”sporter”, utöver denna tekniska benämning?

Låt oss ta en titt på hur en ordbok definierar ordet sport, till att börja med. Så här står det i Googles inbyggda ordbok:

Sport (subst.): En aktivitet innefattande fysisk ansträngning och skicklighet i vilken en individ eller ett lag tävlar mot annan eller andra som underhållning.

Det är svårt att ådra sig andra skador än möjligen förslitningsskador från det överdrivna plockandet med markerna under pokerspelet. Därför kan man lugnt säga att man måste vara i ganska uruselt skick för att kalla det ”fysiskt ansträngande”. Visst, sittningarna kan bli långa vid turneringar och utan tvivel psykiskt ansträngande, men såvida du inte har ett sidovad om att göra en serie utfall (bra spelat, Antonio) är poker helt enkelt inte lika fysiskt ansträngande som sporter som fotboll eller basket.

Men innebär det att jag inte räknas som idrottsman? Det är svårt att säga, särskilt med tanke på att dart och golf på tävlingsnivå har ”sportstämpeln”.

Oavsett klassificering är det uppenbart att pokerspelare har fördel av att vara i fysisk toppform. Titta på topproffs som Mike McDonald, Dan Colman och 888pokers egna Sofia Lövgren: det är tydligt att de alla jobbar hårt för att äta nyttigt och hålla sig i trim. Sofia nämner själv ofta de fördelar hon har i form av ökad uthållighet och fokus som hon skaffar sig genom fysisk träning.

Den amerikanske presidenten John F. Kennedy såg också kopplingarna mellan fysisk och psykisk uthållighet, och observerade att ”fysisk form är [...] grunden för dynamisk och kreativ intellektuell aktivitet.”

Poker är visserligen inte fysiskt ansträngande på samma sätt som andra sporter, men med tanke på det invecklade förhållandet mellan psykisk och fysisk ansträngning skulle jag nog säga att det ofta kan ligga åt det hållet (åtminstone utanför borden). Idrottarens uthållighet är en absolut förutsättning för att kunna prestera på toppnivå, och det gäller inte minst bland pokereliten där trötthet utan vidare kan kosta dig miljontals dollar.

Hur som helst, om vi lämnar den ovanstående gråzonen om ”fysisk ansträngning” så skulle jag alltjämt klassa Googles definition av sport som en rätt passande beskrivning av modern poker.

Skälen för detta är:

Fankulturen, nöjet och fanatismen

Precis som i vilken traditionell sport som helst har poker en superstark fankultur. I stället för lagtröjor, matchprogram och halsdukar har poker sponsrade proffs och märken och luvtröjor med webbplatsnamn, medan pokerfans också kan hålla sig uppdaterade via en uppsjö av tv-sändningar, livestreams och mängder av webbplatser och magasin (som detta) som är helt tillägnade spelet.

Interaktionen ligger också på samma nivå, med vadslagningsfirmor som erbjuder spel på evenemang som WSOP och Irish Open, precis som de gör för PGA Masters eller tennisfinalen i Wimbledon.

Underhållningsfaktorn

Ytterligare ett steg framåt på underhållningssidan är ankomsten av Twitch poker, där inbitna fans kan stödja sina favoritspelare eller häckla en motståndare med samma passion som mot en fotbollsdomare som ”dömer fel” på en fotbollsarena.

Ger modern poker samma underhållning och sociala kickar som annan sport?

Utan tvekan, men en och annan näckare kan göra det hela lite pikant!

Skicklighet vinner

Många pokermoguler har svårt att komma underfund med förhållandet mellan tur och skicklighet i poker, men det finns faktiskt rätt stora likheter mellan dessas roller även i många andra sporter. Som IMSA:s klassificering visar är poker officiellt ett skicklighetsspel, vilket innebär att vi borde få stryk när vi möter en bättre motståndare.

Naturligtvis är det inte alltid så på kort sikt. Man vinner enstaka händer (till och med turneringar) här och där, men i det långa loppet gäller att ju längre man utklassas desto mer troligt är det att man till slut blir uppäten och artigt utspottad i en servett. (Vadfalls? Är det nödvändigt att uttrycka sig så djuriskt?).

Samma sak gäller inom nästan alla sporter i världen. Tänk efter: Federer vinner inte varenda poäng han spelar, precis som jag inte vinner varenda hand jag spelar mot Emily Ratajkowski (mest för att jag blir så distraherad). Svaga lag kan göra mål, marksättningar, tries, fyror, sexor, poäng (och allt vad det heter), men sett till hela matchens förlopp är det oftast det bästa laget eller den bästa spelaren som vinner.

Om vi går ett steg längre och tittar på det större sammanhanget, som en hel säsong eller turneringsserie, kan man vara än mer säker på att resultatet precis som i annan sport kommer att gynna de skickligaste. Och det är helt i sin ordning! En mästare ska vara den starkaste, den bästa, den främsta, och även om jag inte vet säkert skulle det inte förvåna mig om detta är anledningen till att antalet frames som krävs för att vinna en snookermatch ofta ökar under turneringens gång. Ingen kan ju ha tur i all evighet, eller hur? Nåväl, såvida du inte höll på Leicester förra säsongen, vill säga.

Om man drar ett snöre genom två bollar av modellera och slår dem mot varandra kan man vara säker på två saker:

1. Det större bollen plattar oftast till den mindre.

2. Du får till slut en stor ödesboll av modellera som är brun. Gissa om jag hatade när det hände … Hur kan en blandning av världens alla färger alltid bli brun?

Det är sport. Eller inte?

Hursomhelst, det finns många rätt tydliga likheter mellan poker och sport, så jag tycker att mycket talar för att det kan klassas som en sådan. Mer avgörande än den officiella beteckningen som ”tankesport” är att poker funkar likadant som vilken annan sport som helst.

OM poker inte är en sport så är det ett spel, och jag kan inte komma på något annat spel med samma nivå av industri, intresse och livssyn som poker. Andra spel må vara mer aktiva än eller lika tävlingsinriktade som poker, men jag vill påstå att förekomsten av pokaler, mästerskap, ära, prispengar, fans och (i synnerhet) proffs talar starkt för uppfattningen att poker faktiskt är en sport.

Så, mot bakgrund av detta, hur förhåller det sig då med korrektheten i min passansökan? Den här definitionen av ”idrottare” från Googles ordbok kanske kan hjälpa dig att bestämma dig:

Idrottare (subst.): Person som är skicklig på sport och annan form av fysisk övning.

Jag antar att din klassificering av en pokerspelare beror på din inställning till själva spelet (eller sporten). Ser du poker som ett spel eller en sport? Spelar du för att vinna pengar och/eller för nöjes skull, eller spelar du för att bli så skicklig och professionell som möjligt?

Om det är det sistnämnda tycker jag att du kan kalla dig idrottare. Men även om det inte är så, vem bryr sig? Mycket av det som är fint med poker kommer av dess flexibilitet, så båda inställningarna är helt ok.

Trivs med det, oavsett.

Jaha, så den goda nyheten är då att yrkesdelen av min passansökan förmodligen är ok! Grattis, pappa! Det är bekräftat. Jag spelar förvisso inte i Man United eller Arsenal, och jag har inte tagit guld, eller ens brons, i OS (ännu), men jag har lyckats: din son är en idrottsman. Äntligen kan du bränna av en rejäl skopa ”STFU” åt paret Thompsons nästa gång de kommer på besök för att skryta om sin ”hästhoppningsstjärna” till dotter.

Ingen orsak, farsan.

Varsågod!