Är åldern mer än bara en siffra på WSOP?

”Jag ska säga dig att det var årets sämsta bluff, men den fungerade av ett skäl: Jag bluffade ut mig själv.

Anledningen till att jag förlorade är att jag underskattade min motståndare.

Till slut brydde mig inte längre – jag var så trött. Jag kunde inte fokusera.”

Så sa

Sammy Farha om en legendarisk hand på huvudevenemanget på WSOP 2003. Detta proffs av den gamla skolan, med italiensk 5 000 $-kostym, designersolglasögon och otänd cigarett, hade inlett sin heads-up mot Chris Moneymaker, den getskäggsprydde motståndaren från Tennessee som kvalificerat sig online, med en strategi: att köra en small ball-taktik, inte ge sig in i för många stora potter, och trötta ut motspelaren.

Det fungerade inte.

”Jag visste vad Sammys plan var när vi inledde vår heads-up. Jag visste att om han tror att han är så pass mycket bättre än jag, så kommer han att vilja hålla potterna mindre och försöka mala ner mig med sin erfarenhet”, sa Moneymaker.

Jag visste vad han ville göra med mig, och jag tänkte inte låta det ske.”

De unga mästarnas intåg

Vid 27 års ålder blev Moneymaker en av de yngsta vinnarna någonsin i huvudevenemanget, och hans vinst inspirerade en ny generation spelare att börja spela.

Men den gjorde mer än så: den markerade ökningen av allt yngre pokerspelare, en generation orädda, internetsmarta uppkomlingar som övar mycket och som inte är rädda för att vinna – eller förlora.

Spelarna av den gamla skolan ”kunde inte fokusera”, de var ”trötta”.

Och WSOP vinner på det. Deltagarna blir allt fler, men de blir även allt yngre. Det finns nu fler satellitturneringar och paket på nätet än någonsin, och konferensrummen på Rio fylls varje år av unga, aggressiva spelare med inköps- och resepengar att sätta sprätt på.

Vilka faktorer ligger bakom den här förändringen? Genom att analysera statistik från över 40 års WSOP-huvudevenemang, i kombination med historiska evenemang och intervjuer med spelare, försöker vi att ta reda på vad som karakteriserar morgondagens vinnare. Vår slutsats är att nästa generations pokermästare kommer att:

vara något äldre än de unga fenomenen på senare år – kring den ”magiska åldern” 25–30 år

ha mer erfarenhet och bevisligen ha cashat BÅDE online och i verkligheten

vara i bättre fysisk form och bättre förberedda

ha övat mycket

Pokerns uppgång

Sedan WSOP ägde rum för första gången 1970, och slaget utkämpades mellan ett mindre antal härdade ”road gamblers” i en spelsalong i centrala Las Vegas, har antalet WSOP-deltagare ökat stadigt.

Inköpet var på den tiden 10 000 $ och detta har inte ändrats. I takt med att Texas Hold'em har blivit allt populärare har även antalet deltagare i huvudevenemanget blivit fler.

Dela de här idéerna med andra pokerspelare på din blogg!

Om vi tittar på det första diagrammet ser vi att deltagarantalet har ökat stadigt. Ibland har det skett betydande uppsving, i synnerhet i början på 1980-talet – när de första satellitkvalificeringsturneringarna infördes – och sedan på nytt efter att Moneymaker vunnit.

”Moneymaker-effekten” ledde till att antalet tävlande steg med 300 % året efter. År 2004 triumferade återigen en amatör, den här gången juristen Greg Raymer, vilket föranledde en ny boom efterföljande år då 5 619 spelare intog Rio. Av dem drog australiensaren Joe Hachem det längsta strået och säkrade den första titeln åt sitt hemland.

Amerikaner i alla åldrar började spela nätpoker, och trots att lagen om olovligt spel på internet (UIGEA) infördes 2006, tävlade hela 8 773 spelare vid huvudevenemanget samma år.

Flera större nätpokersajter lämnade USA och tog sina satellitturneringar med sig, vilket gjorde att deltagarantalet sjönk till 6 358 år 2007. Denna siffra har dock legat stabil , inklusive under den dystra perioden kring den svarta fredagen när de största sajterna som hade trotsat UIGEA och stannat kvar i USA, stängdes ner.

Trots att många amerikaner nekas chansen att bärga en billig plats genom att kvalificera sig online, har de flera möjligheter att kvalificera sig på spelsalonger och kasinon över hela USA.

De yngre börjar dominera

Dela de här idéerna med andra pokerspelare på din blogg!

I takt med att antalet deltagare steg hände något annat: vinnarnas ålder sjönk.

Som du kan se av bild 2 var amatörer som Raymer, Jerry Yang och Jamie Gold mellan 35 och 40 när de vann – en markant åldersminskning jämfört med de personer på över 40 eller 50 som vann på 70- och 80-talet.

2008 var året då unga professionella spelare gjorde sitt intåg, vilket bekräftades med Peter Eastgates vinst. Dansken Eastgate, en proffsspelare med blyg framtoning, krossade åldersrekordet för vinnare av huvudevenemanget när han tog hem titeln vid 22 års ålder. Han kvalificerade sig för sin plats på en av de större nätpokersajterna.

Ett år senare slogs rekordet på nytt av den mer än 300 dagar yngre Joe Cada.

Men dessa är inga engångsföreteelser: såsom framgår av bild 2 har även mästarnas genomsnittsålder sjunkit under årtiondenas lopp.

Dela de här idéerna med andra pokerspelare på din blogg!

Faktum är att genomsnittsåldern vid själva finalborden också blir allt lägre. Om vi tittar på bild 3 ser vi att det vid finalbordet 2004 fanns en 40-årig vinnare i form av Raymer, men även 58-årige Dan Harrington (vinnare 1995) och den unge David Williams, som var 24 när han blev tvåa.

År 2006, när Jamie Gold kammade hem rekordvinsten på 12 miljoner $, var dock medelåldern vid finalbordet inte mer än drygt 27 år.

När Cada vann 2009 var åldern kring bordet relativt låg med en genomsnittsålder på strax över 31 år, medan fjolårets finalbord mycket väl kan ha stakat ut kursen för kommande November Nine då finalbordet med Martin Jacobson och kompani hade en genomsnittsålder på strax under 28 år.

Och det handlar inte bara om den allmänna genomsnittsåldern vid bordet – tvåorna är lika unga som vinnarna.

Varför dominerar spelarna som är mellan 20 och 30?

Vad beror det på att de unga spelarna är så framgångsrika i huvudevenemanget?

Det kan förklaras av en rad faktorer, så låt oss ta en titt på varför dagens (och morgondagens) mästare är så mycket yngre än de för 20 år sedan:

1. Förberedelse och uthållighet

   ”Jag minns när vi höll på 17 timmar om dygnet och jag sov under min en och en halv timme långa matpaus”, berättar Dennis Phillips som var 54 när han slutade på tredje plats vid 2008 års WSOP-huvudevenemang.

   ”Det året jag gjorde det [2008] slutade dagarna inte förrän vid midnatt, och i vissa fall inte förrän på småtimmarna nästa dag.”

   Enligt Dennis handlar allt om rätt förberedelser.

   ”Du måste äta i förväg, anpassa kroppsklockan och ta en paus så fort du får chansen. Jag såg spelare – både yngre och äldre – som åt knasigt och förlorade marker och satsade fel efter klockan 22 på kvällen.

   ”Huvudevenemanget är en lång och tröttsam historia, både fysiskt och mentalt. Det är svårare för äldre spelare nu.”

2. Inköp och chipstackar

   Inköpet har legat på 10 000 $ ända sedan WSOP startade för 45 år sedan. Det har gjort att dessa 10 000 $ är en betydligt överkomligare summa för dagens proffsspelare.

   Dessutom finns det i dag fler stakingmöjligheter än någonsin tidigare, vilket betyder att inköp inte är något ouppnåeligt för unga talangfulla spelare.

   Och även om sponsring (som ofta omfattade fria WSOP-inköp) inte är lika utbrett i dag som det en gång var, så drar de unga proffsspelare som blev sponsrade före 2011 nytta av denna erfarenhet nu när de blir lite äldre.

   Men på turneringsnivå spelarWSOP:s chipstackar också en roll.

   Mohsin Charania är en ung och talangfull amerikansk proffsspelare som hittills har cashat över 4,5 miljoner $ i karriären. Han har vunnit över 500 000 $ på nätspel men har även vunnit EPT- och WPT-titlar, och han har även större WSOP-cashar bakom sig.

   ”WSOP-arrangörerna ändrade startstackarna från 20 000 till 30 000 för några år sedan”, säger han.

   ”Det extra spelet har hjälpt unga spelare med erfarenhet av nätspel att spela fler händer. De extra 10 000 markerna har visat sig ovärderliga för djupstacksevenemanget.”

3. Online = fler händer

   Nuförtiden har storspelarna finslipat sina färdigheter genom nätspel. Ta Annette Obrestad, som vann WSOPE vid 19 år gammal 2007. Hennes onlinealias ”Annette_15” ger en ledtråd om hur gammal hon var när hon började spela.

   Faktum är att Obrestad förbättrade sina kunskaper medan hon spelade för skojs skull på nätet innan hon gav sig in i de stora turneringarna. Den erfarenhet hon tog med sig till London det året var något som hade tagit gamla proffsspelare en generation att skaffa sig.

   Det finns naturligtvis nyanser i livespelet som nätproffsen behöver anpassa sig till, men de kunskaper som en proffsspelare skaffar sig genom tusentals timmars nätspel kan inte avfärdas.

4. Ungdomens arrogans

   En gambler kommer alltid att satsa, men unga proffs har mer av gambler i sig. De förstår behovet av att vara aggressiv, orädd och djärv. Unga proffs blir ofta professionella pokerspelare på heltid så snart de slutat skolan, och lever inte med rädslan för ett nio till fem-jobb i bakhuvudet.

   Och med så många spel tillgängliga, vad gör det om man tappar 10 000 $ när man har så mycket mer tillgängligt genom att bara logga in på favoritpokersajten och ta hem några kontantpotter?

   Många yngre proffs har dessutom ännu inte bildat familj och kan ägna mer tid åt att spela och studera spelet eftersom det inte finns partner och barn som pockar på uppmärksamheten.

5. Övning och sociala medier

   Dagens proffsspelare får inte bara in spelvolymen – de tillbringar även många timmar med att utbyta händer med andra proffs, titta på videor och ta del av professionell coachning.

   Sponsring är visserligen inte så vanligt, men staking och coachningsavtal är det. Dessa förbereder spelarna på både de finansiella och pokerrelaterade kunskaper som behövs vid ett huvudevenemang, och de lär sig att hantera de mentala frågor som alla spelare ställs inför.

6. Erfarenheten visar sig

Dela de här idéerna med andra pokerspelare på din blogg!

Ett tag såg det ut som om vinnaren av huvudevenemanget ständigt skulle vara en övermodig 21-åring med lång erfarenhet av att lära sig spelet på nätet. Men att döma av åtminstone de senaste par åren verkar det som om det är nödvändigt att ha viss erfarenhet av livetävlingar för att göra bra ifrån sig på WSOP.

Ta en titt på det fjärde informationsdiagrammet. Där framgår att när amatörspelaren Moneymaker vann 2003 hade han sammanlagt tjänat 0 $ i liveintäkter före sin triumf på WSOP-huvudevenemanget.

Raymer å sin sida hade uppnått strax över 136 000 $ och Gold 101 273 $ när han vann året därpå. I takt med att åldern på slutvinnarna blev lägre så blev även vinstsumman som vunnits före finalbordet det. (Eastgate hade vunnit 63 324 $ före sin vinst 2008, medan det för Cada bara var 28 214 $.)

Det är kanske inte så konstigt: vid 21 års ålder har du inte hunnit skaffa dig särskilt mycket liveerfarenhet ännu. Men något håller på att hända. Spelarna som kommer till finalbordet på WSOP-huvudevenemanget är nu något äldre – och mer erfarna – med fler tidigare cashar och titlar under bältet.

2012 års mästare, Greg Merson, hade innan han kom till finalbordet redan vunnit ett WSOP-armband samma år (i 10 000 $ 6-händers No Limit Hold'em) för 1,1 miljoner $. Detta i tillägg till fyra tidigare WSOP-cashar i karriären, samt resultat på World Poker Tour och European Poker Tour. Merson hade vid sidan om säkrat över 350 000 $ i vinstpengar från nätturneringar.

Fjolårets vinnare av 10 miljoner $, Martin Jacobson, hade redan flera andraplatser i EPT och WSOP bakom sig innan han lyckades ro hem den åtråvärda titeln. I sin karriär före titeln 2014 hade han spelat ihop strax över 4,8 miljoner $.

Det finns så många fler turer världen över där spelare på alla nivåer kan öva sig och tjäna pengar, och många spelare som tidigare tjänat pengar på nätspel går över till livespel där de ser ett större värde.

Faktum är att en snabb blick på armband som har vunnits under hela WSOP av 30-åringar visar på drastiska förändringar.

Under 2006 års tävling, när Gold krossade motståndarfältet i huvudevenemanget, vann inte en enda spelare under 30 år ett armband. Följande år var det bara två. Förra året däremot vann däremot gardet under 30 år fler än 10 armband.

I andra änden av skalan la WSOP-seniorer (med en genomsnittsålder på 59 år) år 2006 beslag på en uppsjö titlar. 2014 var det däremot bara tre spelare i åldersgruppen 50 och uppåt, däribland veteranen Ted Forrest, som vann guldarmband.

Förutspå morgondagens WSOP-mästare

Det ser ut som att trenden med unga WSOP-vinnare (fjolårets segrare Jacobson var förhållandevis ”gammal” när han vann vid 27 års ålder) kommer att hålla i sig.

Unga spelare övar mer, satsar hårdare och orkar längre. Många går på gym och äter hälsosamt – allt för att klara av den mangling som de två tuffa veckorna med huvudevenemanget utgör.

De är även mer erfarna. De tillbringar timmar på videodelningsplattformar som Twitch, kanske blir coachade, och utbyter och diskuterar händer med andra proffs på forum.

Men allt handlar inte om näterfarenhet. Morgondagens mästare måste bevisa att de besitter det som krävs för livespelet och engagera sig i detta.

Nätspelande ”fenomen” som Tom "durrrr" Dwan, Annette Obrestad och Viktor "Isildur1" Blom har haft svårt att visa samma form i livesammanhang. De kan bli uttråkade av de långa dagar som krävs för att vinna ett pris som kan vinnas på några timmar på nätet. Eller så fungerar deras hyperaggressiva nätkunskaper inte på flerdagarsevenemang som WSOP, där det bjuds på så många överraskningar.

”Joe Cada är förmodligen en dubbelt så bra spelare nu som när han vann [2009]”, tillägger Phillips. "[Men] han har verkligen förbättrat sitt spel. Han skulle faktiskt ha bättre chans att vinna nu än han hade då.

”Det finns inte många ställen i världen där du kan spela livepoker när du är 18. Du kan inte bara komma direkt från nätmiljön och sätta dig ner och spela. Det behövs en anpassningsperiod för livematcherna eftersom det är så många småsaker att tänka på.”

Det är endast 29-åringen Chris Moorman, som har tjänat in över 8 miljoner $ i nätturneringar, som har försökt sig på övergången till liveturneringar, både vad gäller uthållighet och spelstil. Den brittiska proffsspelaren har nu tjänat in över 4 miljoner $ i liveturneringar sedan 2008. Den första riktigt stora framgången kom 2014 när han vann WPT LA Poker Classic.

2003, när Farha missbedömde sin motspelare och föll på det sista hindret, sa han själv senare: ”Jag var inte mig själv, så trött var jag. Jag är en kontantspelare och turneringar är verkligen utmattande. Jag gjorde en missbedömning.”

Skulle lägre inköp kunna utlösa en ny pokerboom?

Deltagarantalet för huvudevenemangen kommer kanske aldrig att nå upp till rekordsiffran 8 773 från 2006 igen, men nya evenemang med lågt inköp, som 2015 års Colossus (som lockade till sig rekordantalet 22 374 spelare) kan komma att visa vägen för WSOP-evenemang. Samtidigt som de erfarna unga proffsen tar hem det återkommande huvudevenemanget kan amatörer få sina 15 minuters Moneymaker-berömmelse genom att ”krossa kolossen”.

Om fem år kommer utmanarna till vinsten av WSOP-huvudevenemanget antagligen inte att vara varken utmattade kontantspelare av den gamla skolan som Farha ELLER amatörer som Moneymaker, och för den delen inte heller proffs som Cada eller Eastgate.

Alla blickar kommer att vara riktade mot Rio i november för att se vilken typ av spelare som kommer att bli fanbärare för nästa generation av pokervärldsmästare.