Konsten att lägga upp en vinnande strategi

För att kunna spela poker professionellt måste man vara en vinnare i det långa loppet. Nästan alla som spelar poker får vara med om korta perioder när de vinner mycket någon eller några gånger i livet.

Genom att följa sina resultat under många månaders eller års tid går det att mäta hur framgångsrik man egentligen är. Och det är endast när resultaten är tillräckligt bra – i det långa loppet – som man bör överväga att ta det stora steget från amatör till proffs.

I det här kapitlet kommer vi att gå igenom väl beprövade tekniker som hjälper dig att bli en vinnare i längden. För det första måste vi förklara exakt vad som menas med ”vinnare”.

Del 1 | Vad krävs?
Del 2 | Förutsättningar
Del 3 | Konsten att lägga upp en vinnande strategi
Del 4 | Live eller online
Del 5 | För- och nackdelar med livet som pokerproffs
Del 6 | Tips på hur man blir en framgångsrik pokerspelare
Del 7 | Är du redo att pröva dina övningar?

Vad menas med ”vinnare”?

Vinnare definieras inte så mycket av sina resultat som av de beslut de fattar under spelets gång. Ja, så klart är det viktigt för alla pokerproffs att vinna pengar och kunna uppvisa bra resultat. Men faktum är att resultaten alltid är underordnade det som verkligen gör någon till ett framgångsrikt proffs: förmågan att finna vinnande strategiska beslut.

En vinnare definieras som en spelare som fattar beslut som syftar till att maximera det förväntade utbytet (det som på engelska kallas för expected value, EV) i varje given situation.

Tänk så här: Om du alltid satsar pengarna på bra kort (rent teoretiskt) kommer du över tid att bli framgångsrik och vinna pengar, oavsett varians.

I slutändan handlar det för vinnaren att läsa sina motståndare och spela mot dem utifrån det så att han/hon försätter sig själv i lägen där han/hon kan maximera vinsterna och minimera förlusterna.

När du gör detta rätt kommer vinsterna att öka!

Några ord om varians

Varians är huvudorsaken till att resultat är underordnade de faktorer som gör någon till en vinnare. Varians är också huvudorsaken till att spelare inte har råd att satsa för hårt på slutresultatet av varje enskild hand. Erfarna spelare vet att de inte har någon kontroll över variansen och för att vinna fokuserar de därför på de saker som de kan kontrollera vid pokerbordet:

De beslut som de fattar vid varje tillfälle i en given hand.

Att förlora en storpott trots kanonkort suger för alla pokerspelare, men om man fokuserar på huruvida man spelade handen rätt (istället för gruva sig över den faktiska utgången) lär man sig att snabbt skaka av sig förlorade storpotter, även om man suttit med bra kort. Genom att skaka av sig händer där man blivit utdragen kan man fortsätta att fatta beslut även efter smärtsamma förluster. För även om det ligger tiotusentals kronor i potten är det forfarande det grundläggande framgångsreceptet som gäller:

Karakteristiska spelstilar för (det stora flertalet) ”vinnare”

Pokerspelare delas vanligtvis upp i olika stilar med utgångspunkt från två aspekter (en från vardera karakteristik) av följande särdrag:

• Snål – spelar endast ett fåtal händer
• Vild – är beredd att spela ett stort antal händer

• Aggressiv – satsar eller höjer ofta
• Passiv – passar eller synare ofta

Den spelstil som allmänt anses vara den mest lönsamma är snål-aggressiv (”Tight-Aggressive” eller TAG).

Problemet med ”vilda” och ”passiva” spelare

Om man spelar för många händer och spelar dem vilt och chansartat kommer man att förlora mycket pengar. Det är helt enkelt så att ditt startkapital går åt i en rasande fart eftersom du hela tiden satsar eller höjer.

Dessutom är det så att om man är beredd att spela i princip vilka händer som helst, så hamnar man hela tiden i besvärliga lägen. Bättre spelare kommer att tvinga dig att fatta svåra beslut för stora summor när du sitter i suboptimala positioner.

Dessutom, när man spelar vilt innebär det också att man ofta får spela med skräp på hand. Det är svårt nog att spela bra händer ur position, tänk dig själv hur det är med lankor! Du skapar bara problem för dig själv.

Om du inte satsar eller höjer tillräckligt ofta och spelar för passivt kommer du en stor del av tiden att sitta och gissa om du har fördel eller ej. Dessutom får du inte ut mycket av dina bra händer eftersom din passivitet får dig att tveka när du istället borde köra aggressivt för att krama ut mer av dina bra kort.

Det innebär att du tvingas förlita dig på andra att så att säga satsa åt dig (och de smarta lirarna faller inte i den fällan). Och när du väl satsar eller höjer har du redan röjt din hand: eftersom du så sällan spelar aggressivt signalerar du för de andra att du har bra kort.

Skälet till att snålt-aggressivt spel (TAG) är bättre

De spelstilar som beskrivs ovan är hårddragna extremfall, men det är ändå lätt att förstå varför en vild-passiv stil är kostsam i det långa loppet. Om vi tittar i andra änden av spektrumet är TAG-stilen en betydligt mer lönsam spelstil för nybakade proffs. Du öppnar med och spelar händer som generellt sett går bra (snålspel) samtidigt som du kontrollerar både storleken på potten och händelseutvecklingen genom att du själv väljer om du ska satsa eller höja (du spelar alltså aggressivt också).

Ett annat skäl till att TAG är bättre är att det är svårare för andra att utnyttja denna spelstil jämfört med alternativen. Genom att spela både snålt och aggressivt kan du blanda upp dina bra händer med bluffar så att motståndarna aldrig vet var de har dig. På så sätt blir bluffarna mer trovärdiga samtidigt som de bra händerna ger bättre utdelning.

Genom att vara den som har ”kontroll” över potten kan du maximera vinsterna och minimera förlusterna, en nyckelstrategi för att det ska löna sig på lång sikt. Om du spelar för passivt eller för vilt kan motståndarna lätt hitta botemedel mot din spelstil genom att locka dig i fällan när de har sitter med bra kort på hand. Dessutom kommer de inte satsa dina händer åt dig, vilket innebär att dina bra kort inte kommer att ge lika stor utdelning. Vilda-passiva spelare kommer sakta men säkert att blödas till döds av motståndarna.

Variera spelet!

Poker är nyckfullt och ovisst. Men om du spelar likartade händer på samma sätt hela tiden kommer motståndarna snart att lära sig och anpassa sitt spel för att utnyttja detta. Det är därför det är så viktigt att variera spelet.

Till exempe, en spelare som sitter UTG går en typisk starthand från AJ+ till 88+. Vad händer om du går in när du sitter med t.ex. 56s lite då och då? Det är ett smart drag eftersom du på så sätt bättre maskerar dina händers möjligheter för motståndarna.

Faktum är att det till och med kan funka att höja med J9o emellanåt när man sitter i en tidig position. Med lite tur får du en superb flopp med kort som Q-T-8. Det är praktiskt taget omöjligt för motståndarna att slå dig med en sådan hand. Detta är skälet till att det är optimalt att ha en väl avvägd variation i starthänderna.

Om man tillämpar samma logik på tresatsningar, föreställ dig någon som bara tresatsar med kanonhänder som QQ+ och AK+. Motståndarna vet att du sitter med bra på hand och anpassa spelet därefter. Om man istället varierar med händer som A-x, låga par eller slumpmässiga klädda goda grannar till sina potentiella tresatsningshänder har man betydligt bättre möjligheter att maskera sina starka händer så att motspelarna aldrig kan vara säkra på vad du håller på med.

Detta är skälet till att det är så viktigt att variera spelet för att man ska lyckas i poker. Med detta sagt bör man i huvudsak basera sitt eget spel mot enskilda motståndare på deras spelstil och -tendenser. På så sätt kan du utnyttja deras spelstil maximalt till din egen fördel.

Exempel:

• Om de är aggressiva galningar är det en god idé att passa-syna och försöka fånga när du sitter med en riktigt bra hand.
• Om de snålspelar alldeles för mycket kan du öppna upp ditt eget spel med fler starthänder för att sätta dem under större press och ligga på dem vid deras mörkar.
• Om de är alldeles för vilda kan du själv snåla till ditt eget spel.
• Om de bara tresatsar när de har kanonhänder bör du bara syna när du själv har händer med goda implicita odds och equity mot just deras tresatsningshänder.

Till sist och slutligen

Att spela snålt och aggressivt funkar bra för många spelare. Det kan dock hända att du märker att en annan spelstil fungerar bättre för dig, kanske lite snålare eller lite vildare är vad som betraktas som normalt.

Även om vi föreslår att man baserar sitt spel på en TAG-stil finns det ingen anledning att inte fortsätta med en variant av denna spelstil om du märker att den fungerar bra och lönar sig i längden.

I slutändan handlar beslutet om att bli pokerproffs att du ska tjäna pengar på ditt spel. Så länge du följer din unika stil konsekvent och det ger bra resultat är det bara köra på!

Smaken är – precis som det heter i det gamla ordspråket – som baken, det vill säga olika.

Vikten av att göra anteckningar

Eftersom poker ställer spelare mot spelar är den bästa pokerstrategin att spela på ett sätt som är anpassat efter de aspekter av motståndarnas spel som man kan utnyttja till sin egen fördel.

Det är dock omöjligt att hålla alla detaljer om varje enskild motspelare i huvudet. Därför är det viktigt att ha ett system som hjälper dig att hålla koll på viktiga faktorer och motspelarnas särdrag.

Att föra anteckningar är ett av de enklaste och samtidigt mest lönsamma sätten att göra detta. Anteckningar hjälper dig att komma ihåg motståndarnas spelsätt, både när du spelar vid flera bord samtidigt och när du växlar från en spelsession till en annan.

Det är till exempel praktiskt att notera att en viss spelare brukar syna alla höjningar på rivern efter att han/hon själv gjort sin riversatsning. En annan anteckning som kan löna sig är om du tror att en motståndare har förutfattade meningar om ditt spel. Kanske de har kommit på att du brukar köra trepipiga bluffar när du ditt färgdrag har misslyckats. Sådana mycket specifika anteckningar är till hjälp så att du kan sätta dig in i motståndarnas tänkesätt och kasta om eller ändra ditt eget spel utifrån det.

Man kan föra anteckningar på de flesta gränssnitt med headup-displayer (HUD’s) och även i många pokerklienter. Om du inte redan för anteckningar är det definitivt en vana du bör lägga dig till med.

Lär dig vinna i kontantspel

Som vi har påpekat i tidigare kapitel är kontantspel det bästa sättet att skaffa sig en hyfsat regelbunden inkomst som pokerproffs på lång sikt. Därför är det också viktigt att du studerar hur man vinner i kontantspel och att du, även när du har blivit en vinnare, aldrig slutar studera eftersom det bara är till din egen fördel om du lyckas förbättra BB/100-statistiken ännu mer.

Den största skillnaden i strategi mellan kontant- och turneringsspel får nog sägas ligga i det antal stora mörkar man sitter på (d.v.s. spelkassan) i varje givet ögonblick. I kontantspel börjar man normalt med motsvarande 100–250 stora mörkar, medan man i huvudfasen i turneringar vanligtvis har 10–40 stora mörkar.

Det innebär således att man i de flesta kontantspel använder sig av deepstackstrategi och shortstackstrategi i flertalet av alla turneringar man spelar. När vi säger att du behöver lära dig hur man vinner i kontantspel innebär det alltså att vi rekommenderar att du först och främst utvecklar en lönsam deepstackstrategi.

Vi vill dock diskutera korrekt strategi för både deepstack- och shortstackspel i både kontantspel och turneringar. När du har läst avsnittet nedan rekommenderar vi dig att fortsätta att ta del av andra kunskapskällor (träningsvideor, handhistoriker o.s.v.). På så sätt utvecklar du hela tiden ditt pokerkunnande och din färdighet som spelare.

Skillnaden mellan deepstack- och shortstackspel

Deepstackspel

Deepstackstrategi syns oftast i kontantspel, men förekommer även i turneringar med långsammare mörkenstrukturer och större markerstackar.

Var aggressiv när du går med i potter

Om du spelar snålt-aggressivt bör du höja 3–3,5bb när du öppnar (går in i) en pott. Det är en god idé att börja bygga en hyfsat stor pott tidigt så att du kan fösa in allt du har om möjligheten yppar sig.

En annan bra teknik för pottbyggande är tresatsningar. Om en annan spelare har höjt före floppen kan du utmana dem genom att själv höja ytterligare. Detta drag har också ett annat syfte, utöver att bygga på potten: den ger dig möjlighet att isolera en motspelare. Om du kan få till heads-up före floppen kommer du att ha fördel efter floppen.

Det innebär sannolikt också att du sitter i en bättre position gentemot den spelare som gjorde den ursprungliga höjningen och i poker betyder position makt. Det innebär att när du isolerar någon genom en tresatsning före floppen så får du en fördel gentemot honom/henne och ger dig möjlighet att fortsätta spela snålt-aggressivt efter floppen.

Variera handuppsättningarna

I deepstackpoker är det mycket vanligare att se en betydligt större varation i de händer som används för tresatsningar. För att maskera de riktiga monsterhänderna från den som ”bara” har potential är det en god idé att variera tresatsningshänderna lite grann, så att man emellanåt kör sådana satsningar på lite av varje (t.ex. några gånger på klädda goda grannar, A-x, K-x o.s.v.).

Om någon tresatsar mot dig och du funderar på att syna eller lägga dig är det viktigt att ta hänsyn till de implicita oddsen när du fattar beslutet. Låga och medelhöga par har ofta bra implicita odds eftersom du får triss om det kommer ytterligare ett kort av samma valör på floppen. Har då motståndaren ett högt par sedan tidigare är normalt bara att köra hårt och fösa in hela stacken in potten.

Tänk efter – om du synar kanske ytterligare 6 eller 7 stora mörkar före floppen för att i slutändan vinna en stack motsvarande 100+ gånger stora mörken är detta en rätt bra affär. Låga och medelhöga klädda goda grannar är ett annat bra exempel på godtagbara händer för tresatsningar i vissa lägen. De har fina implicita odds för både stege och färg.

Rätt storlek på satsningarna

Efter floppen i deepstack är det viktigt att vara noga med hur mycket man satsar varje gång, för storleken på satsningarna spelar stor roll för pottens storlek. Det kan också ge en fingervisning om hur mycket du potentiellt kan vinna eller förlora. Därför är det i synnerhet i deepstackspel oerhört viktigt att satsa rätt belopp för att maximera vinster, minimera förluster och hålla vinstprocenten positiv.

Var inte rädd för att ta chansen

En mycket specifik skillnad mellan kontant- och turneringsspel är att man vid kontantspel omedelbart kan köpa in sig igen, utan att man behöver missa en endast hand, om hela stacken går åt. I turneringar har man sällan denna lyx (förutom i turneringar som tillåter återinköp). Därför är det så att man i vissa lägen, när man känner att det är en 50:50-situation eller till och med har en marginal +EV för handen, helt enkelt bör ta chansen och spela. Sådana lägen är mycket vanligare i kontantspel.

I turneringar däremot lägger man sig ofta i sådana situationer, till och med när man har en liten equityfördel. Det finns ingen anledning att onödiga risker bara för att markerna är dyrköpta. När de nästan är slut är det svårt att vinna tillbaka dem. Därför gäller att hushålla med dem. I kontantspel är det okej att chansa för man vinner några och förlorar några och i värsta fall kan man köpa in sig igen.

Lär dig av de bästa i kontantspel

För att kunna utveckla en gedigen och i grunden solid förståelse av hur man spelar deepstackspoker bra är det bästa man kan göra att studera händer vunna av andra kontantspelare. Lär dig de olika spelstilarna hos vinnarna, ta till det du gillar och låt det andra vara. Genom att kombinera dina nyvunna kunskaper kan du skapa din egen unika spelstil och komma fram till en vinnande strategi som passar dig.

Shortstackspel

Shortstackspel kräver ett helt annat tillvägagångssätt än deepstackspoker, det gäller både turnerings- och kontantspel. Shortstackstrategin är dock betydligt mer ovanlig i kontantspel än deepstack.

Smart aggressivitet

Ju mer markerna börjar sina i turneringar, desto mindre anledning har du att höja 3 gånger stora mörken när du sitter först. Den inledande höjningen bör anpassas efter den genomsnittliga stackstorleken. Det innebär att en höjning på 2.5x vid en genomsnittlig stackstorlek på 30BB eller 40BB är att föredra, medan en höjning på 2x är lämpligt när stackarna är under 20BB.

Skälet till denna shortstackanpassning är enkel: det finna ingen anledning att riskera mer pengar än nödvändigt när man går in i potten. I turneringsspel gäller det framför allt att bevara stacken samtidigt som man långsamt försöker öka på antalet marker. Ju färre (eller mindre optimala) situationer med ”stor pott/stor varians” ger sig in i, desto bättre.

Satsningarnas storlek efter floppen?

Efter floppen i turneringar har man all anledning att ta hänsyn till 1) de faktiska stackstorlekarna, 2) ICM och 3) motståndarnas tendenser när man väljer vad man ska göra. När man är shortstackad eller vid turneringsspel satsar man normalt mycket mindre än i kontantspel.

Det är till exempel inte ovanligt att spelare fortsättningssatsar allt från ¼ till ½ potten (i synnerhet vid finalbordet i turneringar). Allt handlar om den genomsnittliga stackstorleken och hur förhållandevis stora och drastiska skillnaderna är i de återstående turneringspriserna är. I kontantspel innebär en shortstackad forsättningssatsning i princip alltid att man går all-in. Man har ju mindre behov av att vara rädd om sina marker i det läget och tanken är att försöka fördubbla dem.

Det finns vissa shortstackspecialister i kontantspel som omedelbart lämnar bordet efter att de fördubblat stacken för att göra ett återinköp shortstackad vid ett annat bord. Andra går över från shortstack- till deepstackstrategi vid samma bord i kontantspel efter att du har fördubblat stacken. Allt är en fråga om vilken spelstil du känner dig mest bekväm med.

I turneringar däremot måste man välja de situationer där man sätter hela stacken på spel mycket noga. Till skillnad från kontantspel kan man inte göra återinköp i de flesta turneringar. När man har åkt ut är det slut! Därför bör man begränsa ”slantsinglingsbeslut” till lägen där ett lyckat utfall innebär att man skulle ligga bra till för att vinna hela turneringen.

Viktiga saker att tänka på i shortstackstrategi

Kort uttryckt, när man är shortstackad i turneringar gäller det att skydda stacken och ta 50:50-risker i optimala lägen. I kontantspel, satsa på att fördubbla stacken och välj sedan hur du ska fortsätta. Det kan vara en mycket mer riskabel strategi och kräver avsevärd skicklighet för att vara lönsam. Därför är deepstackstrategi mycket vanligare i kontantspel och det är en strategi som många proffs föredrar.

Vanliga spelföringar

Med spelföring avser man hur spelet går under pokerhanden. Ju bättre man förstår de vanligaste satsningsvalen och spelföringarna, desto större chans har man att utveckla en känsla för vad som är bäst för dig när du försöker motverka eller utnyttja motståndarnas spel.

Det gäller att alltid var medveten om hur spelföringen i den specifika handen påverkar motståndarnas och dina egna upplevda handlingsalternativ. Till exempel, om du tänker köra en stor bluff bör du ställa dig själv frågan ”Är mitt spel trovärdigt? Har jag spelat hela handen som om jag verkligen har de kort som jag låtsas ha?” Om du inte har gjort är det läge att ta en extra funderare över din bluff.

Det är naturligtvis bättre att spela på riktigt för att lättare lära sig identifiera de vanligaste spelföringarna för olika händer och bordstyper, men vi har ändå sammanställt en lista över grundläggande spelföringar nedan som du bör hålla utkik efter när du spelar:

• Passar-satsar-synar, passar-satsar-höjer: Detta är en spelföring som är särskilt populär bland nybörjare. Om du ser denna spelföring är det ofta så att den formligen skriker stark hand – något i stil med triss eller bättre.
• Passar-satsar-synar omedelbart, passar-satsar-synar omedelbart: Om en spelare passar och sedan omedelbart synar din satsning betyder det allmänhet att de har någon form av draghand och försöker fiska efter det perfekta kortet. Var försiktig på rivern om en färg eller möjligt stegdrag når dit. Om motståndaren tänker sig för en stund och sedan satsar mot dig är chansen stor att de antagligen fått sitt drag.
• Öppnar-kryper från någon som normalt öppnar-höjer: Den här spelföringen är normalt en styrkesignal, i synnerhet om spelaren sitter tidigt. Om du höjer finns det risk för att du råkar ut för dödlig kryp-höjning.
• Öppnar-höjer från någon som normalt öppnar-kryper: En förändring i öppningsspelföringen från en motståndare betyder i allmänhet att de fått en kanonhand eller åtminstone en rätt bra hand. Normalt är det bäst att syna om du väljer att spela. Syna en billig flopp och tänk inte på att tresatsa här om du inte sitter med fina grejer själv.
• Passar-satsar-synar, liten åsnesatsning: När någon passar-synar på floppen och sedan går in med ett litet belopp efter turnen (en ”blockeringssatsning”) hoppas motståndaren att du bar ska syna så att de får se det femte ^{kortet billigt. I sådana fall är det vanligtvis så att de har ett drag. Det kan också hända att motståndaren hoppas på att nå visningen lite billigare än om de hade passat mot dig och du gjort en (större) satsning.}

Detta är några grundläggande spelföringar, men det gäller att alltid vara flexibel och anpassa sig efter situationen och hur motståndarna spelar. Var uppmärksam och försök samla information så att du kan identifiera andra vanliga (eller unika) sätt att satsa som just dina motståndare använder sig av. Sådan information hjälper dig att se när de bluffar eller när de sitter med bra eller dåliga kort.

Tänk bland annat på följande:

• Hur spelar motståndarna normalt sina drag?
• Hur spelar de normalt sina starka händer vid tresatsningspotter?
• Bluffar motståndarna någonsin?
• Vilka händer brukar motståndarna bluffa med?
• Gör de någonsin fortsättningssatsningar om de har missat bordet?
• ´
• Spelar motståndarna vissa händer annorlunda mot deras spelstil i övrigt?
  • Varför tror du att det är så?
• Vilken nivå ligger motståndarnas pokertänkande på?

När är det dags att ta steget upp?

I förra kapitlet diskuterade vi vad som krävs i fråga om spelkassa. Genom att följa dessa grundläggande krav på spelkassa (t.ex. 30BB för kontantspel och 100BB för turneringar) i tabellen nedan får du en ungefärlig uppfattning om hur många marker du behöver för att spela för olika insatser i turneringar och/eller vid kontantspel.

För att kunna hantera din spelkassa rätt är det viktigt att följa dessa riktlinjer.

OBS! Du bör har 1–2 buy-ins mer än de värden som anges ovan vid kontantspel eftersom du, så snart du köper in dig, inte längre har den kassa som rekommenderas för att spela på den aktuella nivån.

OBS! De förslag på lägsta antal marker som anges för turneringar baseras på den procentandel av buyin-avgiften som går till prispotten. För en mer konservativ bedömning (som också tar hänsyn till turneringsavgifter) bör du lägga till ca 10 % på minimikassan.

Avslutning

En vinnande strategi baseras framför allt på tre saker:

1. Din skicklighet/dina kunskaper
2. Din spelkassa
3. Din naturliga spelstil

Genom att lägga upp en strategi som passar dig bäst med hänsyn till var och en av dessa tre faktorer kommer du att hitta ett sätt att vinna regelbundet, precis som proffsen.

I kapitel 4 hjälper vi dig avgöra om om live- eller onlinepoker – eller en kombination av de båda – är din melodi.