Pottodds före floppen motsvarar priset vi får när vi bestämmer oss för om vi ska syna före floppen eller inte. Många pokerskolor använder sig av pottodds före floppen för att lättare kunna utveckla en grundläggande idé beträffande bra försvarande strategier före floppen.
Det är inte så många spelare som insett det ännu, men pottoddsen före floppen är i själva verket enormt övervärderade. I stället för att utgöra en perfekt lösning på agerande före floppen, som vissa källor hävdar, har pottodds före floppen en tendens att vara direkt vilseledande. Vi skulle till och med kunna gå så långt som att säga att pottodds före floppen är en allmän myt inom poker.
Men låt oss inte gå händelserna i förväg! Det finns åtminstone en situation före floppen där våra pottodds verkligen möjliggör högexakta beräkningar.
FÖRE FLOPPEN ‒ NÄR POTTODDSEN VERKLIGEN BETYDER NÅGOT
Låt oss se på en exempelhand där våra pottodds före floppen är den mest kritiska faktorn för att bestämma den bästa spelsekvensen före floppen.
Exempel ‒ 100 bb i de faktiska stackarna
Du öppningshöjer till 3 bb på knappen med AKo
Motspelaren i SB tresatsar till 10 bb. (BB lägger sig)
Du fyrsatsar till 25 bb
Motspelaren femsatsar allin till 100 bb
Ditt drag?
Om vi skulle syna i det här scenariet skulle vi beskriva oss själva som att vi ”avslutar agerandet” ‒ dvs. det finns inga fler beslut att fatta efter detta skede. Vi hoppas helt enkelt att vår hand vinner vid visning. Varje gång vi ”avslutar agerandet” i poker är det här en perfekt situation för att använda pottodds.
Anledningen till detta är att vi inte behöver värdera några komplexa variabler på de senare gatorna. Vi behöver inte oroa oss för vem som kommer att satsa eller lägga sig eftersom inget av dessa alternativ längre är möjliga. Om vi vet vår motspelares exakta urval av händer kommer vi också att kunna beräkna vår bestämda förväntan (att uppvisa vinst på lång sikt) eftersom det bara är en funktion av vår pottequity.
|
Nyckelbudskap – Pottodds ska i första hand användas när vi står inför en allin-satsning från vår motspelare. |
SÅ HÄR BERÄKNAR DU ODDS FÖRE FLOPPEN
Hur går ovanstående beräkning egentligen till? Vi behöver helt enkelt titta på det pris vi får och jämföra det med våra pottodds. Om vi redan har arbetat med beräkningar av pottodds efter floppen är det ingen skillnad att göra dessa beräkningar för pottoddsen före floppen.
Vi behöver syna 75 $ efter att vår motspelare gått allin.
Begrunda följande:
1. Hur stor skulle den totala potten bli om vi synar?
2. Vilken procentandel av hela potten skulle vi satsa om vi synar?
Efter att vi synat skulle den totala potten vara ungefär 200 bb (201 bb för att vara exakt, men låt oss runda ner). Det är rimligt med tanke på att två spelare med faktiska stackar på 100 bb är allin. Vi skulle satsa 75 bb av den totalsumman (observera att vi inte räknar med vår ursprungliga fyrsatsning på 25 bb eftersom denna redan utgör en del av potten).
Vi skulle följaktligen satsa 75/200, eller 37,5%, av den totala potten. Därför är 37,5% våra pottodds uttryckta i procent. Observera att vissa spelare av den gamla skolan fortfarande föredrar att uttrycka detta som ett förhållande, dvs. 1.67:1 i det här fallet. De flesta moderna pokerspelare har emellertid helt lagt det här sättet att räkna på förhållande på hyllan. Varför? Eftersom vi behöver jämföra våra pottodds med vår pottequity, som vanligtvis anges i procent. Hur som helst behöver vi omvandla vårt pottoddsförhållande till ett procentvärde, och därför är det logiskt att hoppa över ett steg och helt ignorera pottodds uttryckt som ett förhållande.
Genom att syna en allin-insats Heads Up när man spelar faktiska stackar på 100 bb blir det enkelt att uppskatta pottoddsen. Eftersom den totala pottstorleken alltid kommer att vara ungefär 200 bb kan vi helt enkelt dividera vårt synbelopp med 2 för att beräkna våra pottodds uttryckta i procent.
Förutsatt att mängden pottequity som vi har överstiger våra pottodds före floppen (37,5%) kommer vi att syna som på lång sikt genererar vinst.
Men frågan är hur mycket equity vi egentligen har i ovanstående scenario...
BERÄKNA VÅR POTTEQUITY
I detta skede förlitar sig många spelare på equity-kalkylatorer för att göra en grov uppskattning av pottequity mot motspelarens handurval. Självklart använder man inte normalt sett equity-kalkylatorn mitt i handen. Men genom frekvent övning blir det möjligt för oss att göra mer exakta uppskattningar mitt i stridens hetta. Eftersom vi inte är mitt i handen just nu kan vi använda oss av en equity-kalkylator för att ta fram exakta uppskattningar.
Innan vi kan göra det måste vi dock göra snabba uppskattningar av vår motspelares handurval för att gå allin vid femsatsning. En allmän riktlinje är att den vanligtvis bör se ut ungefär så här:
JJ+,AKs,AKo
Beroende på dynamiken i spelet i fråga kan naturligtvis motspelarens handurval för att gå allin vara såväl tajtare som lösare.
Om vi slår in ovanstående handurval på en equity-kalkylator kan vi se hur det står sig mot vår AKo:
I det här fallet har vi en equity på nästan 40%, vilket betyder att vår syn bör vara endast marginellt lönsam. I mycket utsatta lägen ska även raken tas hänsyn till. I spel som rakeas till 6% eller mer kan det till och med hända att den här synen före floppen i slutändan marginellt förlorar. (Det här scenariot gäller för det mesta spel med mikroinsatser.)
Givetvis finns det anledning att överväga andra alternativ om vi tror att vår motspelare är lösare/tajtare.
Låt oss ta en titt på hur vi stackar mot följande lösare handurval:
TT+, AJs+, AQo+
Återigen kan det hända att vår motspelare är extremt tajt och bara femsatsar med följande handurval:
KK+
I det här exemplet bör vi kasta vår AKo när vi står inför femsatsningsjammen eftersom vi inte ens är i närheten av att ha den pottequity som krävs för att kunna syna.
Ovanstående koncisa analys ger oss några tillförlitliga slutsatser som kommer oss till nytta.
1. Att femsatsa med AKo är ett mycket tajtare beslut än många spelare föreställer sig. Det är vanligtvis bättre att vår motståndare lägger sig inför vår fyrsatsning hellre än inför våra femsatsningar.
- Att lägga sig inför en femsatsning med AKo är ett fullständigt rimligt beslut om vi känner det som att vi inte får rätt pris. Detta enkla faktum hjälper oss att slå hål på den allmänna myten att ”om vi fyrsatsar med AKo, då kan vi aldrig lägga oss inför en femsatsning”.
3. I mycket utsatta lägen bör en rake övervägas tillsammans med andra variabler, till exempel storleken på fyrsatsningen och exakta faktiska stackar. Om vår fyrsatsning är mindre än i ovanstående exempel får vi ett sämre pris för att konfrontera femsatsningen, vilket ibland kan vara tillräckligt för att få oss att väga över i vårt beslut om att lägga oss. Till och med att spela 120 bb djupt istället för 100 bb kan ha en betydande inverkan på vårt beslut.
MYTEN OM POTTODDS FÖRE FLOPPEN
Hittills har vi sett hur relevant och riktig användning av pottodds förstärker vårt beslutsfattande i ett scenario före floppen. Hur kommer det sig då att vi fortfarande betraktar pottodds före floppen som en myt? Eftersom huvuddelen av besluten före floppen inte handlar om att gå allin eller inte betyder det att pottodds inte är relevanta.
Det finns en rad strategiresurser på nätet och annat håll som kopplar sammansättningen av handurvalet före floppen till pottoddsen vi erbjuds när vi står inför en öppningshöjning. Enkelt uttryckt är detta felaktig tillämpning av matematik. De pottodds vi får ger oss lite eller ingen information om den förväntan vi kommer att framkalla vid en syn. Även bra spelare verkar förvirrade över detta ibland, och åberopar ”pottodds” som skäl för att fatta beslut före floppen som inte på något sätt kan lösas med hjälp av pottodds.
Medvetna om denna brist har vissa spelare försökt använda en blandning av pottodds före floppen och tekniker för realisering av equity för att göra uppskattningar om handurval till försvar före floppen. Även om detta tillvägagångssätt är bättre än att analysera råa pottodds innebär det ofta att man gör mycket spekulativa uppskattningar om en hands värde i olika scenarier efter floppen. (Vi återkommer med ett exempel på detta senare.) Det borde, förhoppningsvis, vid det här laget stå klart för den omdömesgilla spelaren att det är önskvärt med ett tillvägagångssätt som ger större exakthet.
DÄRFÖR FUNGERAR INTE POTTODDS FÖR DE FLESTA SCENARIER FÖRE FLOPPEN
Vad är då skälet till att pottodds inte kan användas för de olika scenarier som finns före floppen?
Antagligen finns svaret redan nånstans i vår hjärnas innersta vrår, men det kan behövas en del lirkande för att få fram det.
Begrunda följande scenario efter floppen:
Exempel – Effektiva stackar på 100 bb. Du kallsynar på knappen med ATs inför en öppning från mittenposition på 3 bb. Det finns 7,5 bb i potten på floppen, och vi har nötfärgdraget. Vår motspelare satsar 6 bb. Om vi synar kommer det att finnas 91 bb kvar i de faktiska stackarna.
Vad är det bästa spelet i det här scenariet? Det är möjligt att några av oss tycker det är idé att höja, vilket förvisso kan vara ett starkt alternativ. Men låt oss för tillfället bortse från det alternativet. Föreställ dig att vi är tvungna att välja mellan att syna eller lägga oss. Vilket skulle då vara det bästa spelet?
Om vi antar att endast våra färgdragsoutare är i spel betyder det att vi kommer att få den bästa handen på turnen ungefär 18% av gångerna. När det gäller pottodds skulle vi satsa 6 bb i en total pott på 19,5 bb, eller cirka 31% av den totala potten. Med andra ord, vi får inte tillräckliga pottodds för att syna här. Betyder det att det bästa spelet är att lägga sig? Inte alls! Det skulle vara skrattretande om vi la oss. Förhoppningsvis inser vi det intuitivt. Våra pottodds är inte relevanta här eftersom det finns en viktigare faktor som är i verkan: våra implicita odds.
De flesta spelare förstår hur implicita odds har avseende på beslut före floppen. Men de är ofta som helt borta när det gäller omvända implicita odds. På samma sätt som vi ibland kan syna utan tillräckliga pottodds på grund av förespeglingen om framtida förväntan (implicita odds) kan det ibland vara nödvändigt att vi lägger oss även när vi får de rätta oddsen på grund av risken för framtida förluster (omvända implicita odds). I varje bok om pokermatematik som finns på nätet och annat håll finns grundliga genomgångar om den matematik som styr implicita odds, men det finns knappast någon bok som tar upp den matematik som är förknippad med omvända implicita odds. Tänk bara på dig själv – när gjorde du senast en beräkning mitt i handen av omvända implicita odds? Det är därför inte fövånande att genomsnittsspelaren inte har något vidare bra grepp om konceptet.
Låt oss ta en titt på ett exempel på spel före floppen där även några bra spelare rutinmässigt gör misstag.
Exempel – Faktiska stackar på 100 bb. Motspelaren öppnar på knappen för 3 bb med KQo. SB lägger sig och du tresatsar i stora mörken till 10 bb. Motspelaren fyrsatsar före floppen till 19 bb. Hans handurval är JJ+/AK. Ska vi syna eller lägga oss? (Vi bryr oss inte om att jamma, vilket iallafall antagligen inte är någon bra idé.)
Låt oss börja med att ta en snabb titt på priset vi får för en syn. Vi skulle satsa 9 bb i en total pott på 38,5 bb.
9/38,5 = 0,2337
Så enligt grundberäkningarna för pottodds behöver vi bara 23,4% pottequity för att det ska vara rätt drag att syna.
Låt oss nu använda vår equity-kalkylator för att köra sifforna på hur KQo stackar mot motspelarens handurval.
Toppen! En pottequity på 25,4% mot motspelarens handurval. Inget snack om saken att vi synar va? Många spelare skulle anta det, men beräkningen garanterar inte på nåt sätt att synen kommer att vara lönsam. Kom ihåg att vi inte avslutar agerandet här, och därför ger inte en beräkning av råa pottodds oss hela bilden. Det är mycket viktigt att vi väger in eventuella relevanta beräkningar beträffande implicita odds och omvända implicita odds.
I viss utsträckning kan vi bedöma detta med hjälp av logik.
Begrunda följande:
Efter flattning med KQo out of position mot en fyrsatsning, vilka är några av de mer vanliga scenarier efter floppen som kan utspelas mot ett handurval bestående av JJ+, AK?
Emellertid kanske det inte tar speciellt lång tid att inse att vi är oerhört dominerade av nästan varje hand i motspelarens handurval. Om vi floppar en kung kan motspelaren ha AA, AK eller KK. Om vi floppar en drottning kan motspelaren sitta med QQ, KK eller AA. Sannolikheten för att vi förlorar ytterligare marker även efter att vi floppat relativt bra är hög. Relativt ofta kan vi till och med bli stackade. Det är uppenbart att vi riskerar mer än bara de 9 bb som vi synar före floppen.
Omvänt gäller att i scenarier där vi verkligen floppar den bästa handen har vanligtvis inte vår motståndare nånting att betala oss med. Om vi till exempel floppar den bästa handen med ett par i drottningar måste motspelaren sitta med AK eller JJ, där det är då osannolikt att något av alternativen kommer att ge oss någon särskilt stor utbetalning.
Sammanfattningsvis är detta ett klassiskt scenario av omvända implicita odds. I klartext betyder det att vi behöver mer equity än vad våra pottodds kan tyda på för att vår syn ska vara lönsam. I ovanstående situation är det rimligt att anta att våra omvända implicita odds är till vår nackdel i den utsträckning att det helt säkert motiverar att vi lägger oss.
VILKEN ANVÄNDNING HAR VI FÖR POTTODDS DÅ?
Detta vill inte säga att pottodds före floppen helt ska ignoreras när vi fattar beslut som inte handlar om att gå allin eller inte. Enligt vad som diskuterats ovan försöker vissa analytiker att blanda pottodds med tekniker för realisering av equity i hopp om att frambringa mer tillförlitliga uppskattningar beträffande bra handurval före floppen.
Även om de är mycket spekulativa gör sådana uppskattningar det möjligt för oss att åtminstone bli varse huruvida specifika scenarier är nära att ske, och kanske till och med att utveckla idéer beträffande hur vi bör justera våra handurval före floppen mot olika öppningsstorlekar.
Låt oss se ett exempel på hur detta fungerar innan vi fortsätter att diskutera potentiellt mer tillförlitlig metodik.
Begrunda följande två scenarier med faktiska stackar på 100 bb:
Scenario 1
Knappen öppningshöjer till 2 bb. SB lägger sig. Du är i stora mörken. Vad beträffar pottodds behöver han en equity på 22% för att kunna syna.
Scenario 2
Knappen öppningshöjer till 3 bb. SB lägger sig. Du är i stora mörken. Vad beträffar pottodds behöver han en equity på ungefär 31% för att kunna syna.
Observera för det första att i scenario 1 har varje möjlig stora mörken-hand en equity på minst 22% mot ett standardhandurval för knappens raise first in (48% av händerna, eller däromkring). Om vi blint skulle följa pottoddsen betyder det att vi aldrig ska lägga oss i stora mörken mot en minimihöjning av knappen.
Förhoppningsvis förstår vi intuitivt utan att behöva ta till någon matematik att det nog inte är en bra idé att försvara skräphänder, till exempel 32o, när man är out of position. Emellertid hjälper beräkningen av råa pottodds oss åtminstone att se att vi förmodligen skulle försvara ett extremt brett urval av händer.
Hur skulle en analytiker förbättra kvaliteten på beslutet genom att använda uppskattningar av realisering av equity? I vissa fall kanske han/hon börjar med ett generellt antagande, till exempel: ”Vi förväntar oss bara att realisera 65% av vår equity medan vi är out of position”. Därefter kanske han/hon använder detta som utgångspunkt för att göra beräkningar om hur mycket equity en hand skulle behöva för att kompensera för dess minskade kapacitet för realisering av equity. I scenario 1 skulle vi behöva (22/0,65), vilket är en equity på ungefär 34%, medan vi i scenario 2 skulle behöva (31/0,65), vilket är en equity på ungefär 48%.
Om så hade varit fallet skulle vi försvarat cirka 84% av händerna i scenario 1 och endast 25% av händerna i scenario 2. (Baserat på vilka händer som har den equity som krävs när vi står inför ett standardhandurval på 48% för knappens raise first in). Självklart påstår vi inte att dessa värden är i närheten av att vara precisa, men exemplet demonstrerar att vi bör använda väsentligt olika försvarsstrategier som en följd av även en liten förändring i storleken på öppningshöjningen.
Detta var ett exempel på en elementär beräkning för att illustrera konceptet. Analytiker kan se till att öka nivån av noggrannhet genom att varje specifik kombination av händer före floppen tilldelas en egen faktor för realisering av equity. (Vissa händer realiserar sin equity bättre än andra.) Oavsett komplexiteten finns det emellertid anledningar till varför sådana tekniker för realisering av equity aldrig kan ge oss precisa handurval före floppen.
Skälen är följande:
1. Dessa tekniker förutsätter att förväntan på ett försvar före floppen bestäms av en hands equity, vilket bevisligen inte är fallet.
2. Dessa tekniker ignorerar (eller förenklar åtminstone kraftigt) spelträdet efter floppen och förbiser viktiga begrepp såsom implicita odds (enligt vad som diskuterats ovan).
Trots detta används ännu idag pottodds före floppen ofta av pokeranalytiker som ett sätt att göra breda generaliseringar om spel före floppen.
SKAPA HANDURVAL FÖRE FLOPPEN
Så med tanke på att tekniker för realisering av equity ofta resulterar i diskutabla resultat, hur kommer det sig att professionella spelare fortsätter att ta fram sina handurval före floppen? Finns det mer precisa tekniker som kan användas istället? Absolut! Här är tre relevanta metoder:
1. Använda logik.Vi fattade beslutet att kasta 32o i stora mörken mot en minimihöjning av knappen trots att vi fick de direkta pottoddsen. Varför? Det är bara logiskt att anta att handen kommer att få en del allvarliga problem med spelbarheten efter floppen, och därför kanske inte kan få till ett lönsamt försvar. Vi gjorde inga matematiska beräkningar här, men granskade situationen och sa: ”Baserat på vår erfarenhet som pokerspelare gör vi bedömningen att beslutet att syna förmodligen kommer att leda till förlust”. Logik utgör en omfattande del av en bra spelares process för val av händer före floppen.
2. Empirisk analys. I klartext betyder detta: ”Skaffa dig en enorm databas med händer och se vilka händer före floppen som faktiskt går med vinst”. Trots allt bör en pokerspelares mål inte vara att ha teoretiskt perfekta handurval före floppen, utan snarare att ha den strategi för spel före floppen som genererar den högsta vinstfrekvensen. Empirisk analys är därför särskilt användbart för att bygga en robust exploaterande spelplan.
3. Analys av GTO-stil.Spelteorilösare kan ta hänsyn till betydligt fler av variablerna efter floppen än vad tekniker för realisering av equity kan. Om vi är intresserade av att generera skattningar av handurval för GTO-stil före floppen ska vi begagna oss av moderna GTO-kalkylatorer. Och, som vi kanske kan föreställa oss, fungerar de inte genom att bara se på pottoddsen före floppen. De frambringar en skattning av vilka händer som ska försvaras genom att inkludera hela spelträdet efter floppen (på ett rimligt sätt). En spelteorilösare kommer därför att rekommendera att vi försvarar vissa händer med lägre equity och kastar vissa händer med högre equity. Ytterligare bevis på att pottoddsen före floppen inte är 100 procent relevanta!
När tekniker för realisering av equity/beräkningar av pottodds började användas var inte GTO-pokerlösare kommersiellt tillgängliga. Till största delen är det det förstnämnda som långsamt ersätts av det sistnämnda som modellen för metodiken bakom analys före floppen.